måndag 15 februari 2010

It's a mobile world

Eller: Oh heaven is a place on earth. Men jag maste medge att jag gillar den forsta titeln bast.

(obs, se aven inlagget under om resan hit.)

Och jag som undrade var alla svenskar haller hus. Dem ar ju har! I detta vackra getto.
Bikinibekladda backpackers och tjocka tanter och gubbar om varandra.

Forsta dagen pa stranden gick man i bla shorst och t-shirts omrking och blaste i visselpipor pa indierna som simmade for nara alla halvnakna vasterlandska tjejer. Visslade dem till sig och sa at dem att halla sig pa avstand.
Vilket gjorde mig forst mycket arg. Sedan tankte jag att det kanske ar bra, om jag vore tjej kanske jag skulle tycka det var skont att nagon sa at alla som spanade.
Men sen tankte jag att vi vasterlanningar alltid klagar pa invandrare att de ska anpassa sig till var kultur. Och vad gor vi da, springer omkring halvnakna pa deras strander.
Kanske om de blakladda visselpiporna blaste av humanitara skal, kanske skulle det vara annorlunda. Nu ar det endast kapitalistiska skal. Om formogna tjejer blir utsatta for harrasments pa stranden kommer de inte dit och spenderar.
Jag gav upp och gick och badade.

Det ar omojligt varmt har, i luften som i havet. Knappt att man blir svalkad. Jag skulle kunna klaga pa det. Jag skulle kunna tycka att sanden ar for varm, att den inte gar att ga barfota i. Men det gor jag inte ;)

Varkala ar som sagt fruktansvart vackert. Men det var ikvall, nar jag gick ivag bort fran sjalva huvudstranden som vartenda harstra pa min kropp reste sig. Jag hade gatt ivag for att se pa solnedgangen pa en annan strand. En kilometer norr om sjalva turistgettot.
Bara nagra enstaka turister som passerade. Hoga klippar och flera tomma strander.
Jag satt i det torkade graset, en liten butik i ett skjul bakom mig salde vatten och kakor. De anstallda skojade och lekte.
Det blev en sned solnedgang. Solen liksom forsvann bakom ett osynligt moln. Asch jag kan inte forklara det. Inte heller hur ofattbart vackert det var. Kroppen ros, som en skonhetens renonanslada. Inte ens bilder kan visa hur verkligt skont det var.

Det ar den vackraste plats jag nagonsin varit pa.

2 kommentarer:

  1. Nils, vi tar flyget till dig i morrn bitti. om vi bara kunde.... å

    SvaraRadera
  2. Kära Nils. Google maps frågar mig "menar du Varkala Beach nära Stockholm?" (hänvisning resebyrå på Värmdö). Och jag vill svara JA! Dels för att jag vill vara på den plats du beskriver, dels för att jag saknar dig nu. Det är så roligt att du skriver så mkt o fint. Tack för det o välkommen hem, när det blir dags. Kram P

    SvaraRadera