onsdag 16 december 2009

Barnen och herdarna

13/12
Lucia alltsa.
Goa.
Mumbai var pa riktigt, pa ett bra satt.
Goa ar pa latsas, pa ett bra satt.
Det ar nastan for bra har. Man glommer bort sig sjalv. Skont. Tiden star still och man tappar begreppen, forlorar kopplingen. Till allt det andra.

14/12
Massage, yoga, meditation, masala chai och Silent noiseparty. Har ar allt _och_ inget. Skulle kunna stanna har en evighet men vill vidare. Har stannar allt upp och jag ser genom skymningens sista ljus de disiga bergen i fjarran. Undrar vad som finns dar. Hur underbart nagot an ar, ligger langtan kvar som ett rastlost myggbett. Man kan leva med det, men det kliar...
Na, vi kommer tids nog resa langre soderut langs kusten. Vidare.

Och ja, Goa ar Diet India. Det gar inte att komma ifran klyschorna om detta land.

1 kommentar:

  1. "Baaar-nen ååå Heeerdar-na.. baaar-nen åå heeerdar-na; BAAarNEN Å HEEErdAAaarnAAAA!"

    Trotts fjärran är du ock här - nu när snön lyser vit på taken tänds en lyckta i hagen för den förlorade sonen, som lär om dagen ha mer ljus än tre av nordens dagar. Och när jag här på Söderön nyser går mina tankar till en munter en som knappast bär duk över kragen, som knappast fryser och för vilket i en 1:a på Strand, har en lyckta som lyser.

    Man Lenn Amin Mellon!

    SvaraRadera