Apornas ljus

Bor pa ett hotell. Apor skriker utanfor vart fonster. Det kanns inte pa riktigt.
Gar till stranden, bara djungel bakom. Och vattenfallet forstas. Det ar sent pa dagen for vi har latat oss hela dagen. Sa klockan har hunnit bli narmare fem.
Det ar bara vi och ett annat litet sallskap pa hela stranden. Efter att ha flutit omkring i vagorna en stund gar vi upp. For att istallet svalka oss i den lilla sjo som bildas nedanfor det lilla vattenfallet. En jattelik sten ligger vid sidan av sjon. Vi tar varsin sten och skrapar mot den storre sa det bildas en rod gegga. Den ar bra for huden, rensar ut gifter och annat daligt. Sa vi smorjer in vara ansikten med den och later torka. Sedan skoljer vi oss i vattenfallet. Vattnet ar valdigt kallt, i alla fall i jamforelse med det varma salta havet.
Nathalie hittar en stor vacker blomma som hon faster i haret. Solnedgangen fargar himlen orange, rod, rosa. Eftersom det borjar morkna bestammer vi oss for att sakta promenera hem.
Langt borta borjar ett valdigt askvader men dar vi befinner oss ar vadret lugnt och stilla. Vi vandrar hem medan det vidunderliga askvadret lyser upp hela himlen med sina blixtrar. Men vi hor inget mullrande, bara havets vagor som skoljer och kastas upp mot sanden. Forutom det och syrsorna inne djungeln ar allt stilla. Blixtarna fortsatter farga den annars morka himlen vit samtidigt som eldflugor blinkar oss.

Ja ni hor ju sjalva. Det ar alldeles lojligt. Men sant.
Nu stanger internetcafet, men jag har lite bilder att visa. Ni far dem imorgon istallet.

Kram och godnatt.