fredag 29 juli 2011

En silversked i djungeln

Hej.
Det ar jag, Nils. Jag ar i Costa Rica. Vi har forflyttat oss till landets nordostra horn. En bussresa pa 3,5 timmar. Ja landet ar inte sa stort. Skulle tro att det kanske tar 8-9 timmar att korsa det.
Naval, har har vi tillbringat tre lata dagar hos Nathalies kompis Claudias morforaldrar. Men, en sak i taget.

San Jose.
Inte den mest gastvanligaste staden som finns. Utspridd stad, 300.000 invanare men stor till ytan. Mycket trafik. Laga hus, mest tva vaningar, alla med galler for fonster och dorrar, staltrad langs vaggar och murar. Mycket bevapnade poliser och manga kvarter bevakas av privata vaktbolag dygnet runt. San Jose ar staltradens stad.
Det ar inte sa sakert att vistas ute pa natterna, sa om vi tog en sen buss till omradet vi bodde pa blev vi hamtade med bil. (Flera av Nathalies vanner har blivit ranade.)
Inte sa vacker stad heller, forutom bergen som ramar in hela staden. Men Nathalies vanner (som val far raknas som en del av staden) var desto snallare. Sa det ar ett plus.

Vi fick bo hos Nathalies gamla klasskompis Glory, som fortfarande bor hemma likt de flesta i hennes alder, eftersom det ar ganska tufft ekonomiskt klimat. Jag tror att alla jag traffade (Nathalies vanner) tillhorde nagon slags overklass. Huset vi bodde i lag i ett valdigt lugnt och trevligt omrade (bevakat med vakter dygnet runt). Vi fick eget rum med privat badrum i huset med sakert 10 rum plus en egen tradgard med festavdelning.
Lite markligt, men en lyx jag inte klagar pa.

Sa staden imponerade inte pa mig. Men val utanfor stan. Oj. Oj oj oj. Naturen ar hanslaende. Ja ni far se pa bilderna som dock inte riktigt ger den rattvisabilden.

Vi akte rafting pa en fors genom djungeln. Riktig djungel. Pa riktigt.

Djungel
Jag har flutit omkring pa rygg vid ett vattenfall tidigt pa morgonen medan syrsor spelar omkring mig, apor ropar langt bort och hundra andra markliga ljud jag inte kunnat identifiera. Jag har legat dar i vattnet och sett mig omkring pa markliga trad och vaxter da en kolibri stannat till precis ovanfor mitt ansikte i nagra sekunder innan den kvickt flyger vidare in i djungeln.
Det ar pa en san niva. Sa att man inte riktigt ar narvarande, lite som man tanker att det ar pa film (Avatar). Djurassic Park-filmerna spelades in i dessa trakter, sa det ar sa det ser ut. Det ar san natur det ar. Dinnosarienatur. Ursakta markliga tempusandringar, men det var sa det kandes. Som att inte riktigt vara dar samtidigt totalt narvarande.

Vi har till raga pa allt inte behovt betala ett ruttet ore. (Nathalies kompis pappa ager hela djungelanlaggningen.)

Sen har jag aven hoppa fran en klippa ner i floden, legat pa rygg och lata floden fora mig vidare forbi vattenfall och klippor. (Hehe, Nathalie har blivit narmast anfallen av bade en Mantilla, typ flygande grasshoppa stor som en hand, OCH en Fishing Spider just nar vi badade i floden, spindel stor som en hand och som kan ga pa vatten. Jag har sluppit undan, aven om man ar tvungen att se efter i sin sang sa dar inte ligger en skorpion och myser, en syssla jag inte helt trivts med.)

Silverskeden
Det ar dock ett annorlunda satt att resa pa. Ungefar sahar:
- Imorn ska vi ga upp kl 8 och aka dit.
- Jaha.

- Pa onsdag ska min kompis aka dit dar hennes mormor bor och vi far folja med.
- Okej.

- Min kompis har ett hus vid stranden som vi kan halsa pa.
- Vad bra.

Det kanske later markligt att klaga pa detta, men det fortar lite upptackarlustan och en del av sjalva resandets tjusning. Vi reser som langs ett rep med en silversked i munnen. Allt ar liksom fardigpacketerat och nastan matas till oss.
Det slog mig idag att det nog ar darfor jag inte har kannt att jag varit ute och rest.
Jag ar pa besok, och det ar stor skillnad tycker jag. Ibland ar jag pa besok pa en klassatertraff med en klass jag inte gatt med och pa ett sprak jag inte kan. Vilket far mig att kanna mig bade dum och klumpig.

Men sen racker det med att titta igenom bilderna nedan for att jag ska bli pa gott humor igen. Sa nu ar det er tur att titta pa bilderna (om ni inte redan hoppat over huvudratten och gatt direkt pa godsakerna det vill saga.)

Gracias por la comida / N




















Puss och kram

1 kommentar:

  1. Hej.
    Resande kan ta sig många uttryck. Det finns Backpackermodellen, Golden Cage m.m. Det låter som om ni är mkt "på visit", vilket kan vara ovant, men säkert även har många fördelar; ni slipper förmodligen turistfällor, får se sånt som inte finns tillgängligt för andra turister osv.
    Kom ihåg: Det finns inga misstag – bara kunskap.
    Fortsatt God tur och stor Kram från Pappa Mats

    SvaraRadera